onsdag 31 december 2008

Varför är det ingen is till punchen......

Det är enkelt....
För den är här.
Ingen snö, men kallt.
Rimfrosten biter sig kvar.
Envis som en fluga på
en sockerbit.
Så här hade vi det förra året (fniss).
klicka på bilderna för att få större bild.

Knatade iväg ner mot sjön åter igen.
Man är nog lite galen alltså...
Men det må så vara.
Vackert är det ialla fall..
Molnen hängde ganska lågt och det var
ett märkligt ljus ute den där dagen.

Erri var ju med mig och sprang gladeligen ut på isen.
Kan väl säga att jag höll mig på land.
Eller iallafall det jag trodde var land.
Inte lätt att se när allt är fruset.

Här stod jag länge och bara tittade.
Funderade på hur i jissenamn jag kom ner dit....
Och hur sjutton jag skulle kunna komma upp....

Jag funderade en stund till......
Snurrade runt med kameran och knäppte
en bild igen.
Isen ligger nog så pass tjock att man kan
gå på den. Men jag ger mig inte ut på den.
Iallafall inte ensam....


Isen är så blank så hade man långfärdsskriskor
så hade jag tagit mig en tur....
Men inte ensam.
Man bör nog iallafall vara två när
man ger sig ut på isar så här.

Eller pimpla...
Tänk att sitta här en fin solig dag och bara njuta.
Om man får fisk eller inte spelar ingen roll....

Jag fann till slut en bra plats att klättra upp på.
Det tog sin tid, för det var ganska halt.
Men vad gör man inte för konsten.....


Så kom den sista kvällen på året.
Kylan var här, 15 minus.
Himmlen var klar.
Vi satt och åt efter att vi kommit hem.
Var med maken i lastbilen idag.
Så det var tänkt att bli en stillsam afton.
Plötsligt skäller hunden till.
Hon låg på trappan.
Så knackar det på ena köksfönstret.
Vi går ut och kikar.
Där står hyresvärden med dotra på 5år.
De skulle skjuta av raketer.
Han hade köpt ett litet batteri.
För här är de med styrpinne förbjudna nu.
Ertappas du med att skjuta upp en sådan kan du få
upp till 7000 Nkr i böter....
Bilderna nedan är från nyårsafton 2007.

Det gick så fort att skjuta upp batteriet så jag hann aldrig fota.
Men här står lilla E med tomtebloss/stjerneskudd
och bara myser.

Så säger han plötsligt att vi ska komma in en sväng.
Vi går in och släcker ner lite innan vi går upp.
När vi kommer in är det varmt och gott.
Det doftar kaffe och annat snadder.
Jag går ner och hämtar två flaskor vin.

Lillkillen och mamma B, är inte helt friska. Bägge två
har öroninflammation. Lillkillen har dessutom lite feber.
Vi njuter lite vin, så kommer kaffet och med den en cognac.
7 sorters kakor och glass, samt lite rocky road som
jag gjorde. De fick en box av oss i julklapp.

Vi pratade och hade jättetrevligt.
Såg lite raketer som någon sköt upp.
Ungarna tyckte det var fint.
Men när man bara är 2,5 och 5,5
så blir man fort trötter....
Mamma B försökte lägga lillkillen, och 5 åringen
följde med upp.
Det sista hon sa innan hon gick upp var
"jag ska bara vila lite, så kommer jag igen."
Jag tror hon vilar än....
Lillkillen ville inte sova, så han och mamma kom ner igen.


När klockan slog tolv så stod vi och såg ut
genom fönstret på alla dessa vackra raketer som
färgade himmlen i alla möjliga färger och formationer.
Det var ett vackert skue....
Önskade varandra ett gott nytt år.
Vi gav inga nyårslöften.
Jo lilltjejen hade ett.
Att inte bli sjuk igen.
Det tyckte jag var ett bra löfte.

Här är hon förra året med sina härliga tomtebloss.


Jag har inget nyårslöfte heller.
Men tänkte försöka komma
ut på en promenad varje dag.
Minst en halvtimma varje dag.
Är det någon mer än Erri som vill följa med?

Till sist önskar jag er alla en riktigt god fortsättning.
Vi börjar dagen med nyårskonsert från Wien.
Det är ett måste.
Så backhoppningen....
Ett annat måste.

Jag tror det var allt för idag.
Denna första januari 2009.
Ha det gott nu mina vänner.
Glad ni finns där ute.
Synne.

tisdag 30 december 2008

* * *Happy new year * * *

Alfred Tennyson
1809-1892


Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö:
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land:
ring honom in, den bidande Messias.


måndag 29 december 2008

Och kylan hänger kvar.........

Vaknade till 14 minus idag.
Det är kyligt inne med.
Vi har fått besök.
Influensan är väg in genom dörren.
Har försökt och stoppa den på trappan,
men det är en envis jäkel.
Så vi får väl bara kapitulera och
ta emot besöket och göra det bästa av det.
Bjuda på det bästa huset förmår.
Men jag gör det inte med glädje.....

Vill bara passa på att tacka er för alla
trevliga kommentarer på söndagens fototriss.
Alltid skoj med så många besökare.
Hoppas vi ses under 2009.
Önskar er alla ett gott nytt år.

Tänkte visa er lite nya bilder hemifrån.
Isfruns besök har satt sina spår.
Det är genomfruset överallt.
Men så vackert....

Grenarna på våran Spirea är vita även på vintern.
Fast inte av blommor, utan av frost.

Färgerna är så vintrigt kalla.
Att grangrönt och frost kan vara så effektfullt....

Hyresvärden har satt julkärvar/nek precis överallt
på gården till de små bevingade vännerna.
De behöver inte svälta här ialla fall.
Här är det körsbärsträdet som fått en ny
utväxt på sina grenar.

Nugurens is är ganska tjock.
Den tålde iallafall jultomten och
hans renar på julafton.
Tomten bor enligt granntjejen på Rafjellet,
och när han kommer så parkerar han på isen.
Ganska smart alltså.
Stor gratisparkering för tomtar och renar...

Här gick jag när jag gick ner till sjön för att fota.
Bara för några veckor sen låg det en halvmeter
snö här som jag pulsade igenom.
Om ytterligare några månader så ska
det växa och gro här igen....
Visst är det tur vi bor på en plats där
man kan uppleva naturens skiftningar.
Ännu......

Storsjöodjuret har frusit fast i isen.
Undrar om han tittade Isfrun i ögonen?
Man ser bara ryggfenorna som sticker upp.

Båtpiren lite längre bort är infrusen totalt.
Försökte att gå ut på den.
Men det var så halt så jag av upp.

Stubben på åkern är ganska fin med frost på.
Iallafall om man ser den på nära håll.

Svanstippen på odjuret i sjön syns här.
Undrar hur stort det är egentligen....
Och varför har den visat sig nu?
Mitt i smällkalla vintern?
Vackert är det iallafall.

Nu ska den snart ner i sin kartong igen.
Den står där ännu och lyser så fint.
Det glittrar i alla röda kulor och glitter.
Under står tomten och bocken.
De hade inte så många paket att vakta i år.
Men det blir säkert flera nästa jul.

Nu hoppas jag ni får ha hälsan och vara friska.
Släpp inte in influensan, för när den först kommit
in så ger den sig inte av med det första.
Till och med maken som ALDRIG är sjuk har
fått kasta in handduken.
Han har haft öroninflammation ett par dagar.
Får inte sova på nätterna för smärtan.
Själv sitter jag och fryser och mår lite illa...
Ska spara er för detaljer.
Men ni vet nog vad jag talar om tror jag.
Önskar er alla en god bedring.


Nu ska jag sätta på lite te.
Njuta av den varma drycken och krypa under täcket
en stund igen.
Ha nu en fin tisdag, den sista någonsin under 2008.
Jag ska ialla fall försöka.
Huttetu på er.
Synne.

lördag 27 december 2008

FOTOTRISS.

Då var det dax för årets sista
FOTOTRISS.
Den här gången har Helena valt att ge oss
tre olika teman att välja mellan.
Genom.
Trekantigt.
Kroppsdelar.

Jag har valt temat genom.
Här kommer mina bilder.

Den första är tagen genom bilfönstret
när vi åkte till Arvika.
Jag ville ta bild på soluppgången.

Den andra är tagen genom vårt fönster
på verandadörren.
Man ser bordet med duken genom
det regnvåta fönstret.


Den tredje och sista bilden är tagen
genom tv-rutan.
Man ser det kanske inte, men det är
en bild tagen på ett par stora idrottsmän.
Jan Brink och Briar.
Här red han Briar för sista gången i Sverige
innan den ståtliga hingsten går i pension.
Beklagar bildkvaliteten.


Det var mina tre bidrag den här allra sista gången
under 2008.

Det har varit kul att vara med.
Så vi fortsätter väl under nästa år med.
Vill ni se flera bidrag så kika in här.

Nu ska jag ha nått varmt att dricka.
Vi har kallt idag med.
11 minus, men ingen snö.
Så skicka hit om ni har lite till övers.
Ha nu en fabelaktig söndag, denna sista för i år.
Det ska jag.
Klems Synne.

fredag 26 december 2008

Isfrun har varit här och viftat med sitt trollspö......


Så har vi fått besök av den kalla damen igen.
Isfrun.
Hon kom och viftade med sitt trollspö
och plötsligt var allt frostbitet och kallt igen.

Termometern krypern ner mot 10 minus,
men snön är inte på plats.

Men Isfrun vill ha det så här.
Visst är detta kalla landskap vackert.
Gick en tur med kameran idag.
Hade som vanligt min vakthund med mig.
Här står hon och spanar på en snöhög som
ännu inte smält ner helt.

Isfrun svepte sitt trollspö och
alla träd blev klädda i vit kall frost.
Vackert men farligt.
Det är så lätt att en gren knäcks av den
stränga kylan.

Fårhagen är så vackert svept
i frost.
Den gamla smedjan syns inte bakom frostklädda träd.
Men den finns där.

Isfrun sveper sitt trollspö över allt och alla.
Ingen slipper undan.
Ser du henne så blunda.

Vart hon än går så för hon med sig kyla.
Hon behöver inte alltid komma ensam.
Ibland är Mårran med henne.
Mårran är ett litet svart väsen.

Allt Mårran tar blir till is.
Hon är mycket ensam. Men innerst inne längtar
hon efter ljus och värme.
Så pass upp för henne.

Det minsta strå nere vid Nuguren blir till
en frusen skulptur.

Isfrun är en väldigt vacker kvinna.
Hon har ett blått vackert hår.
Hon är klädd i vita vackra kläder.
Ibland kan man se henne komma på en vit häst.
Undrar om det är märken efter hästen hovar i isen....

Isfrun kan vara ett mycket farligt väsen.
Fråga bara Lilla My i Tove Janssons Mumintrollen.
Hon var ute och åkte på en silverbricka på isen
när det hördes en kuslig
och melankolisk sång.
Hon ville gärna se hur Isfrun ser ut.
Det gick inte så bra...
Hon gjorde det man absolut inte ska göra.
Hon stirrade Isfrun i ansiktet.
Den som gör det....
Fryser till is.

Som ni kanske förstår nu så älskar jag
Tove Janssons Mumintroll.
Tror det kan ha att göra med de olika
figurerna i hennes böcker.
Snusmumriken, Lilla My, Too-Ticki och alla de andra.
Men kanske mest för att jag älskar höra på
Tove Jansson när hon läser på sin härliga finlandsvenska dialekt.

Som avslutning idag, så vill jag bara be er att inte
se Isfrun i ansiktet om hon kommer förbi en plats nära er....
Det kan kosta dyrt...

Det passade så bra att berätta om
Isfrun och Mårran till bilderna idag.
Det var nästan så man skulle kunna tro att de två
varit här på visit.
Men naturen blir så vacker när den är klädd i frost.
Så jag kan inte låta bli att njuta ialla fall.

Nu vill jag bara säga tusen tack för alla era kommentar
hos mig i julhelgen.
Har kikat runt lite hos er andra,
men har faktiskt bara njutit av att vara lite ledig.
Ingen blogg eller nått.
Bara sitta i soffan under filten, med glögg, kaffe, must och
hembakta kakor.
Julgodis och frukt och rocky road.....
Med andra ord en härlig helg.
Nu önskar jag er alla en riktigt god fortsättning.
Nu väntar sängen.
Kramen Synne.

tisdag 23 december 2008

God Jul.


GOD JUL
Med de beste önsker inför helgen.

Kram Synne.



Midvinternattens köld är hård........


Midvinternattens köld är hård.
Stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban.
Snön lyser vit på fur och gran.
Snön lyser vit på taken.'
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva.
Tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva.
Tittar mot skogen, där gran och fur,
drar kring gården sin dunkla mur,
Grubblar fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta....
>>nej, jag gissar ej detta<<
Slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.


Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen....
Korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen.
Glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver.

Går till stängslet för lamm och får,
ser hur de sova där inne.
Går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne.
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar på svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro goda vänner.

Tomten smyger sist att se
husbondefolket det kära,
länge och väl han märkt,
att de hålla hans flit i ära.
Barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må de förtycka,
de är hans största lycka.


Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn, men var frå
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick---men vart?
Gåtan som icke låter
gissa sig, kom så åter!


Tomten vandrar till ladans loft,
där har han bo och fäste.
Högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste.
Nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.


Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg,
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.


Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar var källan må vara.


Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

måndag 22 december 2008

Når en pepperkakerbaker, baker peppekaker.....


Når en pepperkakebaker baker pepperkakekaker tar han først en stekegryte og en kilo margarin. Oppi gryta smelter smøret, og det neste han må gjøre er å røre sammen smøret og en kilo med farin.

Og mens smør og sukker skummer tar han åtte eggeplommer
som han rører rundt i gryta med en kilo hvetmjøl
og til slutt i gryta slepper han en liten teskje pepper
og så rører man det rundt og slenger deigen på ei fjøl!



Dagens bak....
Pepparkakor.
Degen fann jag recept på i
Sju Sorters kakor.
Heter Skansens julpepparkakor....
Blev väldigt goda...
Så nästa år blir det egen deg igen.

För några dagar sen såg det ut så här hemma.
Jag fick känslan av att vara i fjällen när jag såg den här bilden.
Men det är bara på andra sidan Nuggurn.

Nuggurns is såg ut så här.
Den ser så läcker ut, men jag skulle inte vilja gå på den.

Rännan i mitten är Skasenåns utlopp. Där fryser det sällan till.

Våran lilla pir kämpar mot isen, men den ligger snart i ett fast grepp.

Här kommer det bilder från idag.
Isen ligger än, fast det varit mildväder nu.
Men den ser väldigt skum ut tycker jag.
Ser ut som det simmar stora sjöodjur under isen,
som bara väntar på att få komma upp och skrämmas.

Vågorna går höga på den frusna sjön....
Skulle önska det gick att få en bild på hela Nugurn härifrån.
Det är ganska otroligt att se de här vågorna på hela den frusna sjön.

Bakom björkhäcken nere vid sjön ser man vart gränsen går mellan
vatten och is. Det har bildats svallis.
Undrar hur länge den ska få vara kvar....


Det var så fint idag med solen som var framme.
Det ligger vatten uppe på isen. Det är nog
isen som smält.


Det var dagens rapport från Digernes.
Nu ska jag fixa julgardiner i vardagsrummet.
Så ska jag göra ett par Janssons.
De ska väl hålla sig i kylskåpet fram till onsdagen.
Ska upp till grannen med en.
Han gillar Jansson, han brukar få en varje jul.
Så ska jag nog ta fram granen.
Sen får vi se....
En liten tomte här och en liten tomte där....
Rudolf ska få komma ut med...
Näe bäst jag slutar.
Återkommer...